Sila mygg

Den alltid fantastiska Lotta Lundgren skriver om ”Hur etisk måste man vara när man äter?”:

”När det kommer till mat, en vara som konsumeras av alla nu levande människor hela tiden, är det inte den enskilde individens stora avkall som sätter spår i helheten. Det är de små, små förändringarna hos alla som gör revolution. Det är därför det är så meningslöst att vara sträng för ”allas” eller ”planetens” bästa. Som du garanterat redan känner till har extremism, oavsett form, mål och uttryck, nästan alltid otrevliga bieffekter. Det gäller också när extrema tankesätt tillämpas på mat – att syftet är det bästa brukar inte spela någon större roll.”

Jag kan hålla med tänker samtidigt på citatet från Dalai Lama:

”If you think you are too small to make a difference, try sleeping with a mosquito.”

Låt mig vara den militanta myggan som får er till små, små förändringar och ju fler vi blir desto lättare blir det att inse att det extrema är inte att låta bli, det extrema är att döda djur för att äta dem.


PS. Sájvva (länk till deras faceboksida) i Malmö har öppnat och de har en meny med olika veganska alternativ så att man kan välja på olika saker om man är sugen på mat. <3

Jag har bara varit där en gång men mycket talar för att gå tillbaks och prova något mer, De har lyckats göra lokalen de håller till i helt makalöst mysig, det känns som i Brewster’s Millions när han säger till inredningsarkitekten att det ska vara ett rum som man vill dö i – det är kanske att ta i men på Sàjvva har de lyckats göra ett rum som man vill fira sin födelsedag i. De har tydligen en scen och har tänkt sig musik och sånt, det kan nog funka om de väljer artister som passar. De ser ut att ha ett riktigt trevligt alkoholutbud, trevliga fatöl och roliga flasköl – synd att man inte dricker.

 

Svart salt

Det kom ett brev på posten – det innehöll en påse svart salt.

Jag visste inte ens att det fanns svart salt men det kom från en betrodd vegansk källa (tack!). Det är alltså ett rosa pulver som luktar fis – mycket praktiskt. Eller ja, det har en tydlig svaveldoft och om man jobbar med att sälja det påstår man att det påminner om äggula. Det är väl just det äggiga som gör det intressant att använda i matlagning om man nu inte äter ägg och tycker att det skulle vara gott att äta ägg.

<anekdot> För ett par år sedan hittade jag äggfri (chipotle-)majonäs hos Astrid och Aporna och tyckte att ”wow, fett nice majo på det” för att upptäcka att den smakade precis som jag kom ihåg att majonäs smakar och att det faktiskt inte är en smak jag saknar. Den hade den här smaken och jag är rätt säker på att de måste ha haft svart salt i. </anekdot>

Det används tydligen i det indiska köket och där heter det Kala Namak som då gissningsvis betyder svart salt (eller rosa fispulver). Jag fick för mig att jag skulle äta det med avokado, så jag gjorde mackor med tomater (och annan äggfri majonäs som inte smakar ägg utan som mer är som en solrosoljekräm jag använder istället för smör) som jag la tunt skivad avokado på och sprinklade rosa magisk äggsalt på. Resultatet blev ovanligt ägglikt (för en vegan då alltså – men jag misstänker att det är otäckt likt även för en ovo-lakto vegeterian men jag har inte hittat någon sådan att fråga). Jag åt raskt för mycket och mådde lite lätt illa där jag satt och rapade ägg.

Det är en väldigt speciell äggsmak och det går inte att säga att man rakt av kan byta ut ägg mot svart salt, jag tror det skulle fungera helt perfekt om man rörde ihop en kletig röra med krasse och svart salt och hade på rostat bröd eller i tunnbrödsrullar (rätt ägg!). Det skulle nog inte fungera lika bra att strö över pytt-i-panna med rödbetor (fel ägg!) men det är nog inte så enkelt att man bara kan säga att det skiljer på kokt och stekt ägg heller. Man ska nog se till att använda det väldigt sparsamt men då kan det smyga in den där lite äggiga smaken i bakgrunden så att det blir ett hål i smakbilden om man låter bli.

Det gränsar lite till det här med att äta fusk-kött, som i sig borde kunna rendera ett helt eget inlägg i framtiden för många jag pratar med har åskiter och synpunkter om fusk-kött. Det blir lite spännande om det alltså är fusk-ägg man äter eller om det är svart salt i kryddningen som var meningen. Jag har väl kanske redan diskvalificerat mig själv för det är då inte en macka med krasse och svart salt jag har varit sugen på.

Svart salt alltså, jag är försiktigt skeptisk men kommer nog alltid att ha det hemma i framtiden.


Meta: Johan, det funkade fin-fin med shift-retur för enkel radbrytning, tack!
Jag har något glapp i antingen tangentbordet eller högerhanden så 7:or, och T:n och L,M,N har en förmåga att trilla bort ser jag när jag tittar på tidigare inlägg ibland. Sorry – vi får nog leva med det bara.

Växtätare

”Rawr”

Växtätare är väl ett gulligt namn på veganer som inte vill skylta med att de är veganer. Jag såg det på Flashback och tänkte att de kunde man lägga på minnet. Det fokuserar tydligen på vad man äter istället för att fokusera på vad man inte äter.

Ett annat tips var att inte tydligt skylta med sitt kostval och att inte direkt när man träffar någon börja med att tala om att man är vegan. Det kan göra dem man möter rädda och aggressiva. Killen där borta är snäll mot och bryr sig om djur – fattar man ju hur hotfullt det är.

Vem som helst kan bli vegan, det är inte svårt alla kan vänja sig vid att äta äcklig mat.

Jag känner av min proteinbrist så jag ska avrunda här, jag känner mig lite blek och glåmig och om jag ska orka upp på mina höga hästar imorgon behöver jag en god natts sömn.


Peace, Love & Bullshit

Ni vet hur roligt det är med gamla skämt, och tack vare internet och sociala medier kan du ha hör ett skämt för första gången och tycka det är jätteroligt men handlar det om veganer, vegeterianer eller folk som inte äter kött är det troligt att jag redan har hört det ett par gånger – jag kanske rent av skrattade åt det första gången jag hörde det (jag kan till och med ha det på en fånig t-shirt från tiden när jag själv åt kött: Meat is murder, tasty tasty murder).

Vegetrian är ett gamalt indianskt ord för dålig jägare.

Postar du det på nätet i en grupp där jag är med brukar jag bara ignorera dig, har jag en dålig dag säger jag ifrån att det där är inte roligt längre (har jag en halvdålig dag håller jag med någon annan som säger att det där är inte roligt längre). Med det brukar saken vara ur världen (och du får ett par likes från andra människor som har bott under en sten och inte heller har hört ditt roliga veganskämt tidigare). Lämna det vid det, gå inte full retard när jag inte jublar. Kom inte och säg att smaken är som baken eller att veganer inte har någon humor, bli inte en dryg idiot över en sån skitsak som ett dålig skämt som du var bland de sista att höra.

Din mat bajsar på min mat – hysteriskt roligt.